Vem blir naprapat?
De allra flesta som väljer att bli naprapat har en idrottslig bakgrund. Som idrottare har man säkerligen drabbats av skador under sin aktiva tid och vet därför hur viktigt det är med effektiv rehabilitering för att snabbt kunna komma tillbaka till idrotten.
De flesta som börjar studera till naprapat påbörjar naprapatprogrammet innan de fyller 30 år, vissa redan direkt efter gymnasiet. Gemensamt för alla blivande naprapater är en vilja att hjälpa alla människor för att dessa ska bli av med sin smärta.
Den fyraåriga utbildningen till naprapat syftar till att utbilda naprapater, vilka efter fullgjord praktiktjänstgöring kan ansöka om legitimation utställd av Socialstyrelsen. Som legitimerad naprapat underställer man sig krav om att arbeta självständigt och att uppfylla de krav avseende bl.a journalföring som Socialstyrelsen har ställt. Det vill säga samma krav som åligger alla andra som har en medicinsk legitimation utställd av Socialstyrelsen. Naprapat får man kalla sig under tiden man genomför legitimationspraktik, och examinerad naprapat efter det att man är klar med naprapatutbildningen, men ännu ej påbörjat legitimationspraktiken.
Naprapatprogrammet, enligt material från Naprapathögskolan, syftar till att uppnå vissa ”mål”:
”Den examinerade naprapaten ska uppfylla Socialstyrelsen krav för att efter föreskriven praktikstjänstgöring, kunna söka och få legitimation. Naprapaten ska vara väl förberedd för ett självständigt arbete som naprapat enligt de lagar och förordningar som styr en naprapats verksamhet, samtidigt som denne ska ha en god inblick i och kunskap om naprapatins historik såväl internationellt som nationellt.
Han eller hon ska ha goda och tillräckliga kunskaper i humanvetenskapliga ämnen och god förståelse för funktion, principer och samband, för att detta skall utgöra en god grund för diagnostik, behandling och patofysiologiska resonemang. Särskilt viktigt är en mycket god förståelse av rörelseorganen och nervsystemets struktur och funktion för att detta ska utföra en god grund för diagnostik, behandling och patofysiologiska resonemang. Särskilt viktigt är en mycket god förståelse av rörelseorganens och nervsystemets struktur och funktion. Naprapaten ska ha tillräckliga kunskaper i naturvetenskapliga ämnen som grund för ett biomekaniskt belastningstänkande, fysiologiska processer samt fysikaliskt inriktade undersöknings- och behandlingsmetoder. ”
En naprapatstudent läser till stor del samma ämnen som en läkarstudent gör under sin utbildning, om än i mindre omfattning för vissa ämnen, och i större omfattning i andra ämnen som är kärnan inom naprapatin. En naprapat kan närmast jämföras med en ortoped, där ortopedens och naprapatens undersökningsmetoder med händerna är i stort sett demsamma, medan en ortoped använder MRI och röntgen använder naprapaten sina händer och patiens svar på dessa tester för att komma fram till vilken skada som patienten lider av. Naprapaten kan även använda ultraljudsdiagnostik för att tillsammans med andra manuella tester komma till rätt diagnos i de fall detta inte kan uppnås med händerna. Ultraljudsdiagnostik kan också innebära en trygghet för patienten då denne får se sin kropp och eventuella felaktigheter på bild.
